Tatueringar..


Jag bokstavligt talat döör! Tittade in på en blogg för några dagar sedan och såg att hon lagt ut bilden på tjejen till vänster. Jag dog såfort jag såg den! Så sjukt snygg! Är verkligen sugen på en sådan.. Kommer dock göra sjukt ont men det är nog värt det! Hade velat att det skulle stå faith isåfall. Värt att tänka på något år. Är jag fortfarande sugen då så.. Sen får man tycka vad man vill, jag tycker den är sjukt snygg iallafall, väldigt speciell!

Bilden till höger, jag vill inte ha tatueringen på något sätt. Men på det stället, inte just så stor och den ska inte sträcka sig så långt uppåt. Men där vill jag ha den. 4 olika blommor, som står för min familj. Min pappa, mamma, bror och syster<3 Har velat ha just där väldigt länge iallafall. Men blir det inte av att jag gör en där, finns ju flera nackdelar med det, så kommer jag iallafall ha en tatuering som står för min underbara familj!

Utan ord

Har inget att säga. Jag är utan ord. Det gör så ont. Jag får inte veta något. Du låter mig pinas. Jag förstår inte. Låter du en sån här liten grej förstöra hela dej/oss. Du kommer aldrig förstå. Jag kommer aldrig förstå. Hur ska detta sluta?


Varför just jag?

Sitter här med ett dunkande huvud och tårar som bara sprutar. Min livsglöd tar snart slut. Det finns knappt något hopp kvar för mig. Allt är svart framför ögonen. Jag gråter okontrolerat och kan inte tänka klart. Alla tankar snurrar omkring i mitt huvud. Förtjänar jag aldrig att vara lycklig? Förtjänar jag inte att få vara glad någon gång?
Falska rykten som hoppar från mun till mun. Varför bor jag i just Lilla Edet? Här tycker ingen att man förtjänar att vara glad. Här ska folk alltid lägga sig i ens privatliv och göra allt för att förstöra! Varför sprida rykten utan att ta reda på sanningen först? Vad får ni ut av detta egentligen?
Imorgon kan jag vara singel och olycklig. Imorgon kan min värld ha gått under för alltid. Kan inte ens tänka på det, får panik. Varför just jag? Varför just vi? Alltid är det något som förstör. Aldrig får jag/vi må bra. Det jag känner just nu går inte att beskriva. Det gör så jävla ont. Så jävla ont att tänka tanken på att jag kan vara singel imorgon. Att jag kan stå utan pojkvän imorgon. Vad fan är jag utan dig? Jag är inget. Verkligen inget. Det är knappt så jag klara mig utan dig i några dagar, och nu ska jag helt plötsligt klara mig utan dig föralltid?

Jag vet inte varför jag sitter här och babblar. Det är inte synd om mig. Men det gör ont. Så jävla ont att jag knappt kan tänka. Men jag vet sanningen, jag vet hela sanningen. Vill du tro på de andra så varsågod. Det är ditt val. Du bestämmer hur du vill göra, jag har ingen talan. Men kom ihåg en sak, sanningen finns hos mig. Ingen annan!

Amor vincit omnia, det är bara det jag vill säga..

Hur ska jag orka

Imorgon kan vara en helt vanlig dag, eller så kan morgondagen sluta med att jag står ensam kvar..

Är det fel att säga vad man tycker/känner?

Usch, vet inte vart jag ska börja. Känner mig bara så jävla ledsen, sviken och misslyckad. Vad är det jag gör för fel hela tiden? För fel, det måste jag ju göra. Jag orkar inte mer smärta snart, det gör så jävla ont. Är det ingen som förstår det? Har snart inga krafter kvar alls. Så fort jag vill förklara eller försvara mig så blir jag avbruten. Jag får aldrig prata till punkt, aldrig meddela mina tankar och känslor. När jag väl får det så är ju det fel och det går ju inte till på det viset osv osv. Det tar på krafterna att ständigt känna att man inte räcker till, att man inte duger som man är. Alla är olika, alla har olika åsikter. Men bara för det så betyder väl inte det att någon har mer rätt än den andra? Ibland har jag bara lust att stänga av helt för att komma bort från skiten. Jag vill inte bråka, verkligen inte. Jag vill bara må bra!

Jag älskar dig

16.

Nu ska jag föreställa 16 år. Tårarna bara rinner och jag vill bara försvinna!!

Vad ska jag ta mig till

Har suttit och skrivit texter här för att publicera. Men jag ska inte! Jag ska inte behöva visa hur svag jag är. Jag har sagt mitt och det står jag för. Vi får se vad som händer imorgon. Jag har besämt mig. Nu eller aldrig.

Sitter här i min ensamhet och tänker. Det är inte bra att tänka, det slutar bara med tårar och smärta. Sova kan jag inte heller. Tankarna bara snurrar. Varför måste allt gå imot en hela tiden?

Jag fyller år imorgon. Imorgon är det meningen att det ska vara min dag. Men den kommer bli rent ut sagt skit. Kan man inte få hoppa över sin födelsedag så man slipper känna sig så ensam.

Ska sluta snacka strunt nu och gå och lägga mig. Får väl drömma posetivt iallafall. Hej

FYFAN FÖR DEJ

Haha ja och om jag skämde ut mej? Det är jag som borde skämmas då, inte du! Du skäms över mig för något så litet och fjantig. Men ja, jag är en stor fet fjortis!

Jag ska komma och säga förlåt till dej för att jag skämt ut mej? Men när du behandlar mig som fucking skit så kan inte ens du säga förlåt? Ursäkta men hur fan tänker du!? Helt jävla borta eller?

Men saken är väl den, du vill må så bra som möjligt. Ha maken och allt. Och så vill du att jag ska må skit och du bryr dej inte? Haha fyfan för dej säger jag bara.

Dra åt helvete!


Bye

Vet inte vart jag ska ta vägen. Jag stänger av mig själv nu. Orkar inte mer! All denna jävla skiten!

I dont know

Ska man behöva göra saker man inte vill för att den andra ska må bra?
Ska man behöva må dåligt över något så litet som för den andra är så stort?
Ska man behöva känna sig otillräcklig hela tiden?
Ska man behöva känna att man inte duger?

Så många frågor men så lite svar.


Haha shit!

15 månader - inte med varandra. Så jävla barnsligt så jag skrattar åt dej. Förhelvete väx upp!


Jag orkar inte

Jag känner mig ensam. Så jävla ensam. Det är hemskt att inte veta något. Jag vet inget just nu och det gör så ont. Jag vill känna din närhet. Vill kunna känna mig trygg. Men det går inte. Jag får inte ens höra något ifrån dej. Och det kan dröja länge innan jag får göra det. Jag vet inte. Jag vet inget! Och det gör så ont i mig.
Ensam, ledsen, sårad ..

Hv1a

Idag är det den 24 September och det är exakt 1 månad sedan jag började skolan. Det känns som jag verkligen valt rätt linje och jag trivs jättebra. Jag trivs superbra på APU-platsen också.
Det vi fått lära oss hittills är volymfön och permanentrullning, men mer kommer! :)

Jag har hamnat i bästa klassen känns det som, hur skön som helst. Jag som är så blyg är ju inte direkt den som hörs och syns mest, verkligen inte, men det känns bra. Finns ju andra som tar över den platsen, haha!
HV1A, loooove!


Tänk er för!

På bara några minuter grät jag så mycket man vanligtvis kanske gråter på 30 minuter. Misstolkade en allvarlig sak och blev helt knäckt. Trodde mitt liv skulle gå under. Usch!
Människor kanske borde tänka på att försöka förklara sig på bästa möjliga sätt när svarar en några frågor, och inte bara komma med ett svar till flera olika frågor.
AjAjAj.

Nu sitter jag här, skakar och fryser. Kanske för att jag blev så rädd och ledsen. Fick även världens huvudvärk och känner mig sjuk som satan. Usch!
Hoppas det går över snart bara så jag kan gå till pratiken imorgon. Vill verkligen inte stanna hemma!

Svulla halsmandlar, fortfarande!


Jag har haft redigt svullna halsmandlar i snart 6 veckor(på torsdag) Har varit på vårdcentralen och kollat om de va halsfluss eller något annat, men icke. De är lika svullna som bilden till höger(om inte mer? högra iaf..). Det gör inte ont att svälja eller något längre men ändå. Lite orolig blir man ju..

Vinter jacka?

Har legat i sängen ett tag nu och kollat runt på lite sidor.. Kläd-sidor om jag ska vara exakt. Är ju dags att köpa en vinterjacka snart också ju. Jag har en jacka som jag älskar, en ulljacka. Men nu vill jag ha en stor, varm jacka! En riktig vinterjacka. Men saken är den att det finns inga som faller mig riktigt i smaken. Everest finns ju och det vet ju alla, så alla har ju den. Menmen. Vi får se vart detta slutar!
Vinter jacka måste ju vara årets största problem, haha!

World Trade Center - 11 september

Har suttit och kollat på en hel del klipp på youtube om just WTC. Det känns så overkligt när man ser det. Att detta faktist har hänt. När man ser klipp där personer, oskyldiga personer, hoppar fleraflera våningar. Det är helt sjukt. Tänk alla de människor som dog denna dagen, tänk de människor som satt i planen som kapades. Går inte att föreställa sig vad de tänkte och kände. Paniken som uppstod.. Fyy! ÄckligaÄckliga människor som ens får tanken av att kunna göra något sånt!


Nu börjar allvaret igen

Idag är det sista dagen som ledig. Vet inte riktigt vad jag ska tycka. Ska ju bli skönt att komma in i lite rutiner osv igen, men ändå. Börja skolan igen? På en helt ny skola också, men helt nya människor! Jag måste erkänna att jag är lite rädd, eller ska jag säga nervös? :p Jag som är så blyg bland nya människor, hehe. Vi får väl se hur det går :)

Imorgon är det iallafall. Det är imorgon som vi börjar första året på gymnasiet. Gud va tiden går snabbt! Känns inte som de va länge sedan vi gick i 8. Herregud.
Och nu ska jag bli frisör? :o Jag som först skulle gå handel, sen bygg, sen hotell och resturang, sen hår&makeup och nu frisör? Haha, ja det har alltså varit många förslag på min lista :) Men jag är super nöjd med mitt val. Än så länge iallafall. Men jag tror det kommer bli super roligt :)

Även om det är sista dagen som ledig så har jag ändå en skön vecka att se fram emot och sen en super helg! Antar att vi inte ska börja "jobba" riktigt första veckan, iallafall inte de första dagarna. Sen i helgen så är det "edetfestivalen", Edetnatta som de också kallas, och det ska bli super kul. Det är ju det enda som händer här i Edet så :) Haha!

I wanna be all the world to u

Jag är tom på ord. Vad ska jag säga? Vad ska jag göra? Är bortglömd det rätta ordet? Betyder jag inte lika mycker som de?
Jag behöver veta att jag finns för dig. Just nu känns allt så meningslöst. Vet inte vad jag ska ta mej till.. Vad kommer detta att leda till? Ge mig svar, snälla.

Det är inte lätt

Vet inte riktigt vad jag ska säga. Borde jag säga något alls? Är chokad. Förstår inte riktigt varför..
Jag antar att du tycker jag förtjänar detta. Men det vet jag redan att jag gör, jag får höra det varje dag så varför undrar jag ens? Borde väl fattat det, är jag värd något i dina ögon?
Det gör bara så ont när någon man älskar så starkt sviker en..

Tidigare inlägg