Sitter här med ett dunkande huvud och tårar som bara sprutar. Min livsglöd tar snart slut. Det finns knappt något hopp kvar för mig. Allt är svart framför ögonen. Jag gråter okontrolerat och kan inte tänka klart. Alla tankar snurrar omkring i mitt huvud. Förtjänar jag aldrig att vara lycklig? Förtjänar jag inte att få vara glad någon gång?
Falska rykten som hoppar från mun till mun. Varför bor jag i just Lilla Edet? Här tycker ingen att man förtjänar att vara glad. Här ska folk alltid lägga sig i ens privatliv och göra allt för att förstöra! Varför sprida rykten utan att ta reda på sanningen först? Vad får ni ut av detta egentligen?
Imorgon kan jag vara singel och olycklig. Imorgon kan min värld ha gått under för alltid. Kan inte ens tänka på det, får panik. Varför just jag? Varför just vi? Alltid är det något som förstör. Aldrig får jag/vi må bra. Det jag känner just nu går inte att beskriva. Det gör så jävla ont. Så jävla ont att tänka tanken på att jag kan vara singel imorgon. Att jag kan stå utan pojkvän imorgon. Vad fan är jag utan dig? Jag är inget. Verkligen inget. Det är knappt så jag klara mig utan dig i några dagar, och nu ska jag helt plötsligt klara mig utan dig föralltid?

Jag vet inte varför jag sitter här och babblar. Det är inte synd om mig. Men det gör ont. Så jävla ont att jag knappt kan tänka. Men jag vet sanningen, jag vet hela sanningen. Vill du tro på de andra så varsågod. Det är ditt val. Du bestämmer hur du vill göra, jag har ingen talan. Men kom ihåg en sak, sanningen finns hos mig. Ingen annan!